"Valkommen till paradiset" var frasen GVIs personal anvande da vi 25 trotta volontarer anlant till naturreservatet pez maya utanfor Tulum. Efter att ha kollat in stranden, korallerna och havsutsikten dar vi ar alldeles, alldeles, ensamna, tillsammans, sa kunde jag inte annat an halla med. Pesonalen pa campet ar i sjalva verket tidigare volontarer och vi kommer att driva det har projektet pa lika villkor.

De foljande 3 timmarna fram till solnedgang spenderades genom en lang vandring runt omradet dar vi fick reda pa att vi delar paradiset med papegojor, pelikaner, jatteskoldpaddor liksom en hel del skorpioner, tjurhajjar och krokodiler. Vi visades runt till fyra stycken "huts" dar vi kommer att sova och en huvudbyggnad med ett enkelt slags kok osv. Campet bestar av ett tidigare lyxhotell som forstordes i en orkan 5 ar sedan. Det enda som aterstar ar egentligen stenruiner och en och annan halv vagg har och var. Sedan nagra ar tillbaka ar det har omradet somsagt ett reservat sa hotellet (som var den enda byggnaden pa mils avstand) kommer inte att repareras.

De andra volontarerna ar mellan 19 och 25 med tre undantag som ar nagot aldre. Personalen ar i ungefar samma alder utom var manager som just fyllt 30. De allra flesta har rest mycket och verkar valdigt open minded och skona. Manga, sakert 2 3:e delar, kommer fran the UK (irland och england) och resten framst fran USA.. tre stycken kommer fran mexico och en tjej ar halvfransk. Jag ar den enda fran sverige.
Vi kommer att vakna i soluppgangen och jobba hardore med reefmonitoring, beach cleans, divetraining, birdwatching och annat  (ursakta engelskan) fram till sex pa kvallarna da vi kommer laga mat  (ris, pasta och gronsaker) tillsammans.

Nu ar jag nog sa trott som man kan bli och tanker forsoka fixa presseningen som ar varat tak och satta upp ett alldeles for litet myggnat innan jag slocknar.
fortsattning foljer.... puss

Cordi, 19 fran UK.